Nationell närsynthet
Programmet fortsätter att väcka reaktioner, bland annat på landets ledarsidor. Jag kände mig tvungen att komma med en replik som publicerades i dagens DN:
http://www.dn.se/ledare/signerat/som-om-resten-av-varlden-inte-fanns/
http://www.dn.se/ledare/signerat/som-om-resten-av-varlden-inte-fanns/
posted by Rasmus Karlsson at 01:39
5 Comments:
Du väcker intressanta tankar. Om Sveriges utsläpp utgör "några få promille" och svenskar således inte behövder minska dem nämnvärt, borde väl lösningen för stora utsläppare som USA och Kina att dela in sig i mindre enheter/stater?!
Att varje person i tillväxtländer Uganda känner sig motiverad att sänka utsläpp, medan varje svensk genererar runt 11 ton CO2 konsumtion inräknad, ter sig rimligt.
Vid närmare eftertanke inser jag att Tyskland i detta nu planerar för att knyta ihop elnätet med Sverige för att balansera sitt överskott på vindkraftsel. Men någon betydande roll för elförsörjning kan den elen förstås aldrig spela.
Rickard Nygren
statsvetare (nej, jag skojar bara)
Tack för din kommentar Rickard! Givetvis är jag medveten om att Sverige har relativt höga per capita utsläpp och jag har också engagerat mig emot exempelvis Förbifart Stockholm och andra projekt som riskerar öka dessa utsläpp än mer. Samtidigt finns det grundläggande problem med skalbarhet som såväl Miljöpartiet som miljörörelsen i stort inte har tagit till sig i tillräcklig grad. Det finns en stor risk att omställningen till förnybar energi i länder som Sverige "lyckas" så kommer vi säga "nu har vi gjort vårt, nu är det er tur" utan att man tar hänsyn till de fundamentalt olika förutsättningarna mellan länder som Sverige och exempelvis Kina.
p.s. för ett mer utförligt argument, se min post från i vintras här på Rawls & Me om klimatnationalism
Det är ju exakt så Sveriges regering reda resonerar, 'vi står för en ytterst liten del och har redan gjort ganska mycket'.
Man måste kunna hålla fler bollar i luften samtidigt. Dels måste vi minska våra utsläpp per capita för att öht vara trovärdiga (och för att kunna vara role model), dels måste vi/alla bidra så att ekonomier i utveckling inte måste släppa ut lika mycket för att nå upp till välstånd (för då går det helt enkelt åt helvete, materiellt välstånd existerar inte efter en tvågradershöjning).
Promilleperspektivet saknas inte för de som "verkligen" vill göra något åt utsläppen. Det står ivägen.
Trovärdighet med vad? Få har väl tvekat på att de allra rikaste och glesast befolkade länderna (såsom Sverige) skulle kunna minska sina utsläpp med befintlig teknologi. Problemet är att samma teknologier (t.ex. energiskog) skulle vara helt förödande om Kina och andra utvecklingsländer skulle försöka sig på att använda dem i större skala. Av dessa anledningar behövs (precis som jag skrev i inlägget "Klimatnationalism") ett radikalt omtänk som syftar till att ta fram lösningar som snabbt skulle kunna minska utsläppen av växthusgaser globalt.
Post a Comment
<< Home